Svart och vitt
Jag såg såklart ingen märkvärdig igår. Tyvärr.
Jag brukar inte bry mig om stora märken, men Chanel gillar jag. Därför hade det varit roligt att se en Karl Lagerfeld slinka förbi. Även om jag aldrig i mitt liv kommer bära något med de två berömda C:en, så kan man ju alltid beundra på avstånd.
Närmre än såhär kommer jag aldrig.
The Peninsula hotel, där Chanel-butiken ligger.
En fransk modereporter som spelade in ett repotage.
Även om jag inte såg vad jag hade hoppats på, så var det roligt att se alla highfashion-iter i deras snygga outfits.
När jag stod där och avundsjukt beundrade deras skor, kläder och väskor, kom en tanke till mig, ett par av deras Louboutins hade kunnat försörja 10 familjer här i Shanghai i en månad, utan att överdriva. Så hade jag aldrig tänkt om jag varit i trygga Sverige, där man lätt kan skjuta bort sådana tankar. Det är tragiskt att se denna fattigdom varje dag, men även oehört nyttigt.
Fast att jag, som många andra tjejer, drömmer om att ha en Carrie-garderob, så tror jag det är viktigt att stanna upp ibland och tänka på hur bra vi faktiskt har det.
Tänk på HippHipps i-landsproblemsklipp, dem är sjukt roliga. Men även otroligt sanna, för behöver vi till exempel verkligen klaga på att vi har för många fjärrkontroller?(;
(Oj, detta blev seriöst.)
Kommentarer
Postat av: Tesso
Det var seriöst och djupt ja, men sant! Och bra skrivit. Man glömmer bort det alldeles för ofta. Hur bra vi har det här. Ibland säger man till sig själv: "Jag ska aaaldrig mer gnälla över småsaker!" sen tar det en kvart: "åååhh jävla datorjävel!!" haha ;)
Postat av: lollo
Jag är likadan själv, gnäller över småsaker(; Men sålänge man tänker efter ibland över hur bra man har det, och uppskattar dom små sakerna, så tror jag att man mår som bäst(:
Trackback
